Här kommer en demonstration av en vävteknik som erbjuder flera fördelar. Med möjlighet att kunna binda flugan med olika färger över/under, kommer man närmare det naturliga utseendet. Kroppen blir mycket kompakt och extremt hållbar. Man får en segmentering på köpet och kan dessutom variera dess form och få den ännu närmare ett naturligt utseende, med en flatare undersida och en rundad ovansida.
Inte minst... fort går det. "Tjopp - tjopp - tjopp". Det är inte en teknik baserad på en lång rad med tidskrävande knutar.

Utgångsläge: Färgen tänkt till ovansidan (här grön) på höger sida, färgen till undersidan (här orange) på vänster sida, bindtråden sedan avklippt och till sist städet vridet så krokögat pekar mot dig. (Bilderna ska föreställa kroken sett rakt uppifrån när man sitter framför den.) Torka nu händerna och ta materialen i ett fast grepp i respektive hand. Dom ska hållas fast från start till slut av vävandet och jämn press är av stor betydelse för kroppens jämnhet/form. Du vill inte att dom ska börja glida i händerna.

Lägg över det gröna materialet till vänster sida, framför det oranga materialet och håll det gröna materialet sträckt rakt åt vänster.

Med vänster hand, lägg det oranga materialet över det gröna materialet och sträck det mot dig.

Fortsätt in under kroken med vänsterhanden och det oranga materialet och sträck det rakt åt höger. I det här läget kommer du att sitta med armarna i kors och med vänster arm över den högra. Jobbigt läge... men vi ska snart trassla ut armarna.

Lyft vänster arm lite medan du fortfarande håller det oranga sträckt åt höger (eller lite snett bakåt). Lägg tillbaka det gröna materialet åt höger över kroken, framför det oranga materialet. Nu sitter du med vänster hand ovanför/bakom det gröna materialet.

Dra vänsterhanden mot dig och det oranga materialet läggs automatiskt över det gröna.

Ett "OBS-break". Notera på bild 3 och (tydligare) på bilden ovan, det gröna materialets vinkel. För att undvika att det gröna materialet som redan lagts över kroken dras med när det oranga materialet sträcks framåt, kompenserar jag med att sträcka det gröna materialet snett bakåt under tiden.

Nu är det fritt fram att bara vika ner det oranga materialet under kroken och sträcka det åt vänster. Armarna uttrasslade och tillbaka till utgångsläget.

Vi fortsätter. Över med höger/den gröna...

"Lås" med den oranga medan den gröna vinklas lite bakåt...

Fortsätt ner under kroken (och trassla ihop armarna igen).

Börja lösa upp armtrasslet, dvs. över kroken med den gröna...

Lås ovanför och sen under med det oranga...

Sträck och pusta ut igen...

Och så fortsätter det. Över med den gröna...

... korsa med den oranga...

... och fortsätt in med den under kroken (och tillbaks till armtrasslet). Där gav jag upp, med ont i både axlar, rygg och nacke. Inte särskilt snyggt och inte särskilt jämnt. Men det visar hur man gör och det var ju ändå det som skulle framgå:
"Över/fånga/under"... "tillbaka över/fånga/tillbaka under".

MEN... jag tror vi tittar lite närmare på den där sista bilden ändå. Som en liten bonus - Hur man INTE ska göra och varför man inte ska göra så: Här har jag suttit i en mardrömsposition för att kunna ta fotona, lutande åt sidan med kroken över en meter ifrån mig... och dessutom haft kroken roterad 90 grader (krokens vänstra sida mot golvet). Gravitationen har orsakat hög påfrestning på vänsterarmen med det oranga materialet.
Resultat: På krokens högra sida har krysspunkterna dragits ner, medan dom på krokens högra sida istället ligger mycket högt. Sitt riktigt och du kommer att KÄNNA när det görs riktigt. Kroken nära dig, krokögat mot dig och armarna lika högt. Jämnvikt väger tungt...

Men jag gjorde en ny kropp för att visa ett rättvisare färdigt resultat. Såhär kan det se ut om man sitter med kroken nära sig och kan slappna av när man binder. Då ser man bättre hur och var materialen korsas och man får bättre känsla för hur hårt man hanterar materialen. Här syns även att man kan UTNYTTJA faktumet att mycket lite kan betyda stora skillnader. Genom att vara lite hårdare på den oranga har den gröna fått gått i en "upp-över-ner"-bana innan den vänt tillbaka över kroken igen. Detta har gett kroppen en rundare rygg.

Den oranga dock, går mer som i ett zick-zackmönster på krokens undersida och bara låser den gröna utan att själv gå upp särskilt långt på sidorna... vilket ger den en platt mage.

Från sidan syns det som tydligast hur långt ner den gröna gått i förhållande till hur långt upp den oranga gått.

Det som kan vara trixigt är att åter fästa in tråden när kroppen är färdig. Man kan ju inte bara släppa materialen. Ett typexempel på ett tillfälle där man skulle önska sig en tredje hand. Men man kan hålla bägge materialen sträckta i samma hand under kroken och då har man iallafall en hand för trådrullehållaren fri. Sedan får man improvisera. Oliver Edwards håller trådänden i munnen medan han fäster tråden. Jag håller fast den med samma hand som jag håller materialen. Ett sätt jag kom på nu, tack vare denna instruktion, är att väva ett par "vändor" längre än planerat för kroppen och sen knyta ihop materialen på kroken, som på kroppen ovan. Sedan fäster man tråden mellan ett par segment, öppnar upp knuten, och låter "extravändorna" lösas upp bakåt till tråden... och precis där drar man åt tråden lite extra, så materialen kollapsar runt kroken, och fortsätter fästa in dom framåt.

Tips: Chenille är ett lämpligt "träningsmaterial" till detta. Den är lite mer förlåtande eftersom dom sjunker in i varandra där dom korsas, till skillnad från glatta material som floss och (här) antron, vilka lätt glider och kan göra väven svårkontrollorerad.